Idag kommer vi vid dagens slut ha intervjuat totalt 7 poliser vilket även är alla intervjuer vi har bokat in hittills.
Vi kommer förhoppningsvis få in några fler intervjuer men redan nu känns det som om vi har ett fullt tillräckligt urval även om vi genom intervjuerna fått höras om personer som är väldigt engagerade inom Twitter och som vi skulle vilja intervjua.
Idag när vi väntade på vår bokade intervju kommer några småpojkar in på expeditionen till polishuset vilket enbart innehöll passexpedition.
De små pojkarna bar på en stackars skrämd katt som de "hade hittat" och ville lämna in.
Jag tog katten ifrån dem och släppte ut den.
Därför är en kattbild högst motiverad.
måndag 25 mars 2013
tisdag 5 mars 2013
Polisens guide för sociala medier
Under vår första intervju mottog vi med glädje polisens interna handledning för sociala medier. Jag har nu läst det 45 sidor långa kompendiet och försökt plocka ut godbitarna. Här är resultatet:
“Polisens närvaro i de sociala medierna ska bidra till att Polisen lever upp till uppdraget att minska brottslighet och att öka människors trygghet. Närvaron i sociala medier kan bidra till en ökad synlighet och tillgänglighet samt till det brottsförebyggande arbetet och ökad trygghet på nätet. Sociala medier gör det också snabbt att nå stora grupper med information”.
Det är upp till respektive polismyndighet att fatta beslut om eventuell närvaro i sociala medier. Beslutet ska föregås av en analys av syfte, mål, resurskrävan samt verksamhetsnytta. Varje kanal i sociala medier som startas av Polisen ska ha tydliga syften och mål som formulerats utifrån Polisens uppdrag. I handledningen anges att målen ska gå att mäta och syftet bör regelbundet utvärderas genom att följa upp arbetet med de sociala medierna. För varje initiativ som tas i de sociala medierna ska målgrupp samt målgruppsnytta anges. Målgrupper bör grupperas utifrån behov av information, dialog och geografisk placering. Exempel på målgrupper som anges är ungdomar, intresserad allmänhet och brottsutsatta.
Den tidigare nämnda E-delegationen har satt upp flertalet riktlinjer för myndigheter i sociala medier vilka anges i polisens handledning. Exempel på sådana är att det tydligt ska framgå att det är myndigheten som ansvarar för ett socialt medium samt att språket ska vara modernt och begripligt, även för personer med funktionsnedsättning. Ett stort avsnitt i guiden ägnas åt det juridiska och vilka rättsregler som gäller. Även här anges E-delegationens riktlinjer som vägledning. Samma rättsregler som gäller när myndigheter kommunicerar med enskilda via exempelvis e-post bör tillämpas vid myndigheters användning av sociala medier. Det kan vara svårt att avgöra vad som är allmänna handlingar i Polisens sociala medier eftersom att inlägg som utomstående gör till Polisens kanal blir en allmän handling. De handlingar som måste diarieföras enligt offentlighets- och sekretesslagen är de som omfattas av sekretess. Dessa ska då tas bort från det sociala mediumet och överföras till myndigheten för diarieföring.
Vidare beskrivs olika kanaler för sociala medier (Facebook, Twitter, Youtube och LinkedIn) och valet av kanal ska baseras på syfte, mål och målgrupp. Twitter besrkivs som en kanal där det är lätt att sprida information till många på kort tid eftersom att möjligheten att sprida informationen vidare finns. Dessutom läggs Polisens händelserapportering, nyheter och trafikinformation från varje län ut automatiskt. Guiden betonar att Polisens webbplats polisen.se ska utgöra navet för närvaron i sociala medier genom att mycket av den information som publiceras bör ange polisen.se som källa.
Handledningen innehåller även ingående instruktioner kring det praktiska genomförandet av skapandet konton hos de sociala medierna Facebook och Twitter vad det gäller inställningar, utformning och behörigheter.
Handledning: Polisen i sociala medier
Rikspolisstyrelsens kommunikationsavdelning har skapat en handledning för polisen i sociala medier. Den har getts ut i flera versioner, med senaste version 2.1 och är till för polismyndigheter som avser etablera en närvaro i sociala medier. Syftet med handledningen är att säkerställa att Polisen uppfattas som en tydlig och enhetlig avsändare i de sociala medierna samt att juridiska krav i samband med detta följs.“Polisens närvaro i de sociala medierna ska bidra till att Polisen lever upp till uppdraget att minska brottslighet och att öka människors trygghet. Närvaron i sociala medier kan bidra till en ökad synlighet och tillgänglighet samt till det brottsförebyggande arbetet och ökad trygghet på nätet. Sociala medier gör det också snabbt att nå stora grupper med information”.
Det är upp till respektive polismyndighet att fatta beslut om eventuell närvaro i sociala medier. Beslutet ska föregås av en analys av syfte, mål, resurskrävan samt verksamhetsnytta. Varje kanal i sociala medier som startas av Polisen ska ha tydliga syften och mål som formulerats utifrån Polisens uppdrag. I handledningen anges att målen ska gå att mäta och syftet bör regelbundet utvärderas genom att följa upp arbetet med de sociala medierna. För varje initiativ som tas i de sociala medierna ska målgrupp samt målgruppsnytta anges. Målgrupper bör grupperas utifrån behov av information, dialog och geografisk placering. Exempel på målgrupper som anges är ungdomar, intresserad allmänhet och brottsutsatta.
Den tidigare nämnda E-delegationen har satt upp flertalet riktlinjer för myndigheter i sociala medier vilka anges i polisens handledning. Exempel på sådana är att det tydligt ska framgå att det är myndigheten som ansvarar för ett socialt medium samt att språket ska vara modernt och begripligt, även för personer med funktionsnedsättning. Ett stort avsnitt i guiden ägnas åt det juridiska och vilka rättsregler som gäller. Även här anges E-delegationens riktlinjer som vägledning. Samma rättsregler som gäller när myndigheter kommunicerar med enskilda via exempelvis e-post bör tillämpas vid myndigheters användning av sociala medier. Det kan vara svårt att avgöra vad som är allmänna handlingar i Polisens sociala medier eftersom att inlägg som utomstående gör till Polisens kanal blir en allmän handling. De handlingar som måste diarieföras enligt offentlighets- och sekretesslagen är de som omfattas av sekretess. Dessa ska då tas bort från det sociala mediumet och överföras till myndigheten för diarieföring.
Vidare beskrivs olika kanaler för sociala medier (Facebook, Twitter, Youtube och LinkedIn) och valet av kanal ska baseras på syfte, mål och målgrupp. Twitter besrkivs som en kanal där det är lätt att sprida information till många på kort tid eftersom att möjligheten att sprida informationen vidare finns. Dessutom läggs Polisens händelserapportering, nyheter och trafikinformation från varje län ut automatiskt. Guiden betonar att Polisens webbplats polisen.se ska utgöra navet för närvaron i sociala medier genom att mycket av den information som publiceras bör ange polisen.se som källa.
Handledningen innehåller även ingående instruktioner kring det praktiska genomförandet av skapandet konton hos de sociala medierna Facebook och Twitter vad det gäller inställningar, utformning och behörigheter.
måndag 4 mars 2013
Progress!!
Idag har vi varit särdeles effektiva, metoddelen börjar ta sin form och jag tror den kommer bli riktigt bra.
Vi har i dagsläget bokat intervju med 6 twittrande poliser, 1 är redan genomförd och minst 1 till ska bokas in. Känns ändå skönt att ha ett större urval än nödvändigt då man faktiskt aldrig vet vad som händer och om vi skulle bli tvungna att exkludera någon intervju av någon anledning.
Kortfattat - Det går bra nu!!
Och det firar vi givetvis med en katt!
Vi har i dagsläget bokat intervju med 6 twittrande poliser, 1 är redan genomförd och minst 1 till ska bokas in. Känns ändå skönt att ha ett större urval än nödvändigt då man faktiskt aldrig vet vad som händer och om vi skulle bli tvungna att exkludera någon intervju av någon anledning.
Kortfattat - Det går bra nu!!
Och det firar vi givetvis med en katt!
fredag 1 mars 2013
Skånepolisen blev avskedad pga sin blogg
En polis i Skåne bloggade och blev sedan avskedad (http://www.expressen.se/kvp/polisen-vill-sparka-bloggpolisen-i-skane/ )
Utdrag ur hans blogg:
Polismannen berättar om när han och en kollega fick i uppdrag att hjälpa ambulanspersonal med ett misstänkt självmord, en man som hade hängt sig:
”Jag tog liket i handen med den senaste etikkursen i färskt minne och skakade hand med honom så som vi ska göra när vi erbjuder hjälp.”
- Hej, konstapel X från Grönköpingspolisen! Vad kan jag hjälpa dig med?
Han dinglade ovanför mig under min fasta handskakning. Sjukt? Javisst, en ventil!
Alla gick ut från badrummet. De asgarvade.
Polismannen beskriver vad han trodde var hans första mord. Det visade sig dock att mannen dött av sitt alkoholmissbruk:
”Det är precis vad det låter som. Blodet forsar ur din mun likt en brandslang på fullt tryck. Kroppen tömmer sig på under 10 sekunder. Han hade supit, det hade gått åt helv... Han hade gått omkring i köket några sekunder och sprutlackerat innan han segande ner och dog.”
Polismannen fortsätter:
”Jag ville nog haft det till ett mord. På grund av den dramatiskt teatraliska scenen med den slaktade förmögne mannen som hade blivit rituellt mördad.
Nä, det var bara en alkis. Som dog en alkisdöd!”
Polismannen beskriver hur en misstänkt narkotikabrottsling försökte ta livet av sig i arresten:
”Spritt språngande naken försökte han ta sig av daga med sina kalsonger. Förutom att det var hyfsat irriterande så såg det lustigt ut. Efter en smärre brottningsmatch blev han slutligen av med sina kalsonger också. Han sattes också på ständig bevakning. Helt naken i cellen. Föreställ er synen.”
Polismannen och hans kollega tog en kvinnlig kollegas vita gummibatong och tvättade toppen på den med klorin:
”Poängen var att det skulle se ut som tjejpolisen hade förlustat sig med den då den har en form~så den kanske skulle kunna lämpa sig för~sådana ändamål. Om nöden faller på och inget annat finns till hands.”
Polismannen berättar att en tonårig släkting ville veta hur det känns att slå någon på käften:
”Utifrån mina personliga erfarenheter så känns det jävligt bra! Att nita nån stöddig fan. Känns bra som f*n!! Jag har aldrig förlorat ett slagsmål. Visste ni det? Nä. Jag har heller aldrig börjat ett slagsmål. Bara nitat. Och vunnit.”
Vi avslutar med en bild på en katt.
Utdrag ur hans blogg:
Polismannen berättar om när han och en kollega fick i uppdrag att hjälpa ambulanspersonal med ett misstänkt självmord, en man som hade hängt sig:
”Jag tog liket i handen med den senaste etikkursen i färskt minne och skakade hand med honom så som vi ska göra när vi erbjuder hjälp.”
- Hej, konstapel X från Grönköpingspolisen! Vad kan jag hjälpa dig med?
Han dinglade ovanför mig under min fasta handskakning. Sjukt? Javisst, en ventil!
Alla gick ut från badrummet. De asgarvade.
Polismannen beskriver vad han trodde var hans första mord. Det visade sig dock att mannen dött av sitt alkoholmissbruk:
”Det är precis vad det låter som. Blodet forsar ur din mun likt en brandslang på fullt tryck. Kroppen tömmer sig på under 10 sekunder. Han hade supit, det hade gått åt helv... Han hade gått omkring i köket några sekunder och sprutlackerat innan han segande ner och dog.”
Polismannen fortsätter:
”Jag ville nog haft det till ett mord. På grund av den dramatiskt teatraliska scenen med den slaktade förmögne mannen som hade blivit rituellt mördad.
Nä, det var bara en alkis. Som dog en alkisdöd!”
Polismannen beskriver hur en misstänkt narkotikabrottsling försökte ta livet av sig i arresten:
”Spritt språngande naken försökte han ta sig av daga med sina kalsonger. Förutom att det var hyfsat irriterande så såg det lustigt ut. Efter en smärre brottningsmatch blev han slutligen av med sina kalsonger också. Han sattes också på ständig bevakning. Helt naken i cellen. Föreställ er synen.”
Polismannen och hans kollega tog en kvinnlig kollegas vita gummibatong och tvättade toppen på den med klorin:
”Poängen var att det skulle se ut som tjejpolisen hade förlustat sig med den då den har en form~så den kanske skulle kunna lämpa sig för~sådana ändamål. Om nöden faller på och inget annat finns till hands.”
Polismannen berättar att en tonårig släkting ville veta hur det känns att slå någon på käften:
”Utifrån mina personliga erfarenheter så känns det jävligt bra! Att nita nån stöddig fan. Känns bra som f*n!! Jag har aldrig förlorat ett slagsmål. Visste ni det? Nä. Jag har heller aldrig börjat ett slagsmål. Bara nitat. Och vunnit.”
Vi avslutar med en bild på en katt.
18/2: Handledning 2
Följande kommentarer fick vi under handledningstillfälle 2:
Kommentarer examinator Leif Dahlberg:- Språket är viktigt, “socialt medium”.
- Jättebra idé.
- Låter som en bra fråga. När han läser specifikationer läser han bakgrunden och inledningen men det som är mest intressant är att titta på hur problemformuleringen svarar mot metoden. Kan frågan vi ställer (som är bra och relevant, möjlig att besvara) verkligen besvaras av den valda metoden? I det här fallet verkar det vara så.
- Att få intervjuer kan ta tid, folk kan vara upptagna. Kan vara bra att vara ute i god tid.
- Har vi tänkt efterbehandlingen? Det tar mycket tid. Transkribera tar tid.
- Man kan analysera Twitterkanaler på olika sätt; vad är det vi har tänkt ha fokus på? Vilka variabler ska vi mäta?
- Vilka är det som läser Twitterkanalerna?
- Kommunikation är en funktion av vem som sänder, i vilket sammanhang och till vem samt vad som är avsikten med kommunikationen? Hur ser detta ut i vårt fall?
Kommentarer handledare Daniel Pargman:- En jättebra fråga, vad händer om en individ får tillgång till företags/myndigheters sfärer? Kanske kan finnas mer information om detta, utanför Polisen som myndighet?
- I vår frågeställning: Vad händer när...? Händer i betydelsen vaddå?
- Hur ofta twittrar en polis? Är det alltid på arbetstiden? Twittrar man alltid mitt uppe i situationen? Kan vara intressant att ta reda på. Vad är basic för hur twittrande poliser twittar? (Intervjufråga?)
- Om man som läsare inte har någon förhandsinformation alls kan det vara bra att ha en kortare introduktion till hur en polis twittrar idag, om läsaren aldrig har följt en twittrande polis förut. Kan stå i inledningen, vi lämnar saker osagda som läsaren kan undra över.
- Vad betyder vår problemformuleringen? Vad menar den mer exakt? Sammanhanget = vad mer exakt? “Som ges av” betyder vad? Kanske mer skriva “som ges av användningen av mediumet” istället för “som ges av mediumet”.
- Problemformuleringen är ett löfte; det här kommer vi att behandla. Annat som vi kommer på under resans gång kan vi skriva om under själva resultat- eller analysdelen. Problemformuleringen behöver inte inkludera allting.
- Fattas en underfråga? Fokuserar på de twittrande poliserna, har lite glömt av PR-avdelningen och liknande? Finns det meningsskiljaktigheter mellan dessa grupper? Hur ser/resonerar/vad tycker Polisens PR-avdelning om detta?
- Bör skriva att vi snarare är intresserade av Polisen och Twitter internationellt än att vi faktiskt ska undersöka detta (låter som om vi ska åka dit).
- Inte bara intresserade av Polisen & Twitter utan även Facebook?
- Litteraturundersökningen bör breddas. Inte bara Polisen & Twitter, utan även Facebook. Kanske finns något om bloggande poliser? Om bloggande brandmän eller ambulansmän?
- Titta på bra referenser i andra uppsatser, typ “Svenska myndigheters nya medieanvändning”.
- Lyfta fram att polisen har en flik på hemsidan som beskriver deras närvaro på sociala medier - vad säger detta ställningstagande, att de faktiskt avsatt utrymme på hemsidan för detta?
- Nämna att de har en YouTube-kanal.
- Tipsar om boken “No sence of place - the impact of electronic media on social behaviour”.
- Jättebra idé.
- Låter som en bra fråga. När han läser specifikationer läser han bakgrunden och inledningen men det som är mest intressant är att titta på hur problemformuleringen svarar mot metoden. Kan frågan vi ställer (som är bra och relevant, möjlig att besvara) verkligen besvaras av den valda metoden? I det här fallet verkar det vara så.
- Att få intervjuer kan ta tid, folk kan vara upptagna. Kan vara bra att vara ute i god tid.
- Har vi tänkt efterbehandlingen? Det tar mycket tid. Transkribera tar tid.
- Man kan analysera Twitterkanaler på olika sätt; vad är det vi har tänkt ha fokus på? Vilka variabler ska vi mäta?
- Vilka är det som läser Twitterkanalerna?
- Kommunikation är en funktion av vem som sänder, i vilket sammanhang och till vem samt vad som är avsikten med kommunikationen? Hur ser detta ut i vårt fall?
Kommentarer handledare Daniel Pargman:- En jättebra fråga, vad händer om en individ får tillgång till företags/myndigheters sfärer? Kanske kan finnas mer information om detta, utanför Polisen som myndighet?
- I vår frågeställning: Vad händer när...? Händer i betydelsen vaddå?
- Hur ofta twittrar en polis? Är det alltid på arbetstiden? Twittrar man alltid mitt uppe i situationen? Kan vara intressant att ta reda på. Vad är basic för hur twittrande poliser twittar? (Intervjufråga?)
- Om man som läsare inte har någon förhandsinformation alls kan det vara bra att ha en kortare introduktion till hur en polis twittrar idag, om läsaren aldrig har följt en twittrande polis förut. Kan stå i inledningen, vi lämnar saker osagda som läsaren kan undra över.
- Vad betyder vår problemformuleringen? Vad menar den mer exakt? Sammanhanget = vad mer exakt? “Som ges av” betyder vad? Kanske mer skriva “som ges av användningen av mediumet” istället för “som ges av mediumet”.
- Problemformuleringen är ett löfte; det här kommer vi att behandla. Annat som vi kommer på under resans gång kan vi skriva om under själva resultat- eller analysdelen. Problemformuleringen behöver inte inkludera allting.
- Fattas en underfråga? Fokuserar på de twittrande poliserna, har lite glömt av PR-avdelningen och liknande? Finns det meningsskiljaktigheter mellan dessa grupper? Hur ser/resonerar/vad tycker Polisens PR-avdelning om detta?
- Bör skriva att vi snarare är intresserade av Polisen och Twitter internationellt än att vi faktiskt ska undersöka detta (låter som om vi ska åka dit).
- Inte bara intresserade av Polisen & Twitter utan även Facebook?
- Litteraturundersökningen bör breddas. Inte bara Polisen & Twitter, utan även Facebook. Kanske finns något om bloggande poliser? Om bloggande brandmän eller ambulansmän?
- Titta på bra referenser i andra uppsatser, typ “Svenska myndigheters nya medieanvändning”.
- Lyfta fram att polisen har en flik på hemsidan som beskriver deras närvaro på sociala medier - vad säger detta ställningstagande, att de faktiskt avsatt utrymme på hemsidan för detta?
- Nämna att de har en YouTube-kanal.
- Tipsar om boken “No sence of place - the impact of electronic media on social behaviour”.
Vi avslutar med en fin bild på en katt med ögonbryn.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)