torsdag 31 januari 2013

Avstämning med vår twittrande polis och jakten på deltagare

Vi har nu fått kontakt med vår twittrande Polis Peter. Han står bakom inläggen på Twitter som sedan automatiskt publiceras på Södermalmspolisens Facebooksida.
Det förefaller sig även så att han är nära kollega med "Den twittrande polisen" som är den förste polis som började använda Twitter inom tjänsten och har flera tusen följare. Peter kommer även fråga sin kollega om han vill medverka i vår undersökning.

Om det är möjligt att motivera för Polisens säkerhetsnissar kommer vi även försöka få följa med under ett arbetspass och se hur de twittrande poliserna använder mediet i tjänsten; hur går det praktiskt till att twittra medan man ska jobba som Polis? Vilka händelser kan man twittra om och vilka kan man absolut inte twittra om?

Vi kommer även gå igenom Twitter och själva leta efter poliser som twittrar i tjänsten och på något smidigt sätt fråga om de vill delta i undersökningen.
En annan idé är även att använda oss av ett så kalla snöbollsurval, där en deltagare får rekommendera deltagande i undersökningen till en anna presumtiv deltagare. En deltagare leder till ytterligare en osv, som en snöboll som rullar nedför en backe och blir större och större! ;D

måndag 28 januari 2013

Kommentarer från andra studenter inför idéseminariumet

Nedan följer den respons vi fick på Bilda av de andra studenterna när vi lade upp vår första idé. Det som är gulmarkerat kan ansåg jag var lite extra intressant!

Kul att se att ni har kommit så långt med arbetet om exakt vad och hur ni vill gå tillväga, av de texter jag har läst hittills verkar ni ha best koll på läget Ni hade många frågor som ni önskade besvara med rapporten, är dem kanske för många? Arbetet blir lätt väldigt stort.

Väldigt intressant och ni verkar ha kommit en lång väg redan med vad och hur ni vill åstadkomma! Många stora frågor som däremot måste besvaras för en komplett studie. Kanske smala ner det något för att underlätta och möjliggöra att ni hinner med allt!

Jätteintressant och relevant ämne, men kommer ni att hinna undersöka allt det ni nämnt? Ni vill få in många olika synvinklar, vilket är bra, men tänk på den tidsbegränsning ni har så att ni inte tar er vatten över huvudet. Annars verkar ni ha bra koll på vad ni vill åstadkomma. 

Det blir nog ett grymt kexjobb av det här tror jag! Ni kanske kan undersöka fler fall där twitter används i yrkessammanhang för att ta reda på vad dessa yrken tjänar på det. 

Den svagaste punkten jag ser i er beskrivning är hur ni ska undersöka ungdomars attityd. Ni skriver "Vi funderar även på att genomföra en enklare enkätundersökning riktad mot ett begränsat urval av svenska ungdomar". Hur säkerställer ni att denna ger en rättvis bild att jämföra med polisens åsikter om vad deras twittrande ska åstakomma? En mening som "Är de beredda att offra vad som helst i strävan efter att putsa den bilden?" får mig att misstänka att era egna åsikter om vad som är korrekt för en polis kan spela in mycket, när det i själva verket är ungdomarnas (allmänhetens) bild som är det viktiga. Det är en vetenskaplig undersökning, och inte en journalistisk.

Vet om jag har nåt att klaga på, men är nyfiken. Varför valde ni just twitter över andra förmedlande medier som t.ex. Facebook?För övrigt tycker jag det var väldigt bra att ni redan nu tagit med punkter som kan visa sig ge problem, så som att få kontakt med polisen.

Det jag undrar efter att har läst er idé är: varför har ni valt att fokusera just på ungdomar? hur tänker ni hitta ungdomar? Kommer ni också dra några slutsatser om vilka slags ungdomar följer polisen? är det en intressant fråga? 
Jag tycker att det vore coolt att "utreda exakt vilket syfte Polisen har med sin närvaro i sociala medier och hur denna närvaro regleras." 

Jag tycker att det verkar bra att ni tänker ta kontakt med polisens marknadsföringsavdelning (kommunikationsavdelning?) och ha intervjuer med de tvittrande poliserna. Då får ni nog kvalitativ och relevant data som speglar hur polisen ser på mediet (om ni fortfarande kommer ha kvar en sådan del i frågeställningen). 
Jag håller med de andra som kommenterat om att ni just nu har ganska breda och många frågor.
Istället för att generellt kolla ungdomar, kanske man kan specificera det som Twitteranvändare mellan vissa åldrar, och se om de har kommit i kontakt med polisers twittrande, och om de har det, ställa frågor kring upplevelsen av det.

Ser att det redan kommit en hel del respons kring er idé och har inte hunnit läsa igenom all respons, men har en feedback kring er idé. Ni skriver "Med svenska ungdomar menar vi svenskar i åldern 13-19 år." Jag skulle vilja att ni även specificerar vad en svensk person är. Vill ni försöka er på ett "riks-snitt" eller vill ni se hur det är i Skåne, Göteborg, Sthlm, Karlskoga, Skellefteå, Norrland, osv? Tänker ni se hur det är med ungdomar i fattiga miljöer eller i rika miljöer? Finns nästan hur mycket som helst man "gå på" när det gäller vilken typ av ungdomar man vill fokusera på. Målgruppen måste bli ännu mer tydlig.


Idéseminarium


“Den twittrande polisen” - En undersökning kring Twitter som kommunikationsplattform mellan Polisen och svenska ungdomar

Idéer kring frågeställning:
  • På vilket sätt kan Twitter användas som kommunikationsplattform mellan svenska Polisen och svenska ungdomar?
  • Vilka förutsättningar har Twitter som kommunikationsmedel för svenska Polisen att nå ut med information till svenska ungdomar?
  • Hur påverkar Twitter som medium uppfattningen som svenska ungdomar har av den information svenska Polisen publicerar där? Är Twitter ett lämpligt eller icke-lämpligt medie för svenska Polisen att kommunicera med svenska ungdomar?

Vad vill vi undersöka?
Vi vill undersöka hur den svenska Polisen använder sig av det sociala mediet Twitter för att kommunicera med svenska ungdomar. Vi vill även undersöka hur information som förmedlas via detta medie tas emot av nämnda målgrupp; både hur den kommenteras, sprids och tas emot samt hur den kan tänkas påverka den bilden svenska ungdomar har av Polisen idag.
Med svenska ungdomar menar vi svenskar i åldern 13-19 år.
Vidare är vi även intresserade av att undersöka hur användandet rent praktiskt går till, hur genomför de utvalda poliserna själva Twittrandet, vilka regleringar finns det kring detta användande och är det förenligt med sekretessen och myndighetsutövandet som genomsyrar deras dagliga arbete?
Ett sidospår är även problematiken kring att som enskild poisman representera en hel myndighet på ett socialt medium. Är du Berra Betong som skriver roliga betraktelser från ditt yrke som privatperson eller är du Konstapel Batong som måste ta hänsyn till din yrkesroll, att du är myndighetsperson, sekretessen och vad som är “acceptabelt” för en polis. (Då måste vi givetvis undersöka och definiera vad som är acceptabelt och inte för en polis! Se exempelvis polisen som skämtade om att olla kvinnliga kollegers tjänstebil på sin blogg och fick sparken: http://www.metro.se/skane/den-sparkade-bloggpolisen-far-tillbaka-jobbet/EVHkih!Mk8vdrItw8LTk/ )

Metod
Vi kommer använda oss av djuplodade intervjuer med svenska twittrande poliser och Polisens marknadsföringsavdelning i kombination med en surveyundersökning bland ungdomar och analyseringsprogram för Twitter där vi kommer följa de twittrande polisernas uppdateringar och hur dessa sprids och kommenteras. Vi kommer även undersöka om möjligheten finns intervjua marknadsföringsavdelningen på Rikspolisstyrelsen för att utreda exakt vilket syfte Polisen har med sin närvaro i sociala medier och hur denna närvaro regleras.
Vi funderar även på att genomföra en enklare enkätundersökning riktad mot ett begränsat urval av svenska ungdomar. Denna undersökning syftar till att undersöka om ungdomarna följer en twittrande polis, (om nej, skulle de vara intresserade av det?) vad de tycker är ok respektive inte ok för dessa poliser att publicera på Twitter och liknande mer etiska frågor och frågor rörande hur de som mottagare upplever/skulle uppleva information via Twitter som medium.
Samtidigt vill vi få in den tekniska aspekten där vi vill undersöka hur Twitter som medie med sina begränsningar/möjligheter bidrar till att skapa/vinkla/filtrera/påverka/sprida den information som förmedlas och hur detta överrensstämmer med svenska Polisens syfte.

Identifierade svårigheter
  • Kontakten med polisen. Att komma i kontakt med de twittrande poliserna.
  • Identifiera vilken bild svenska ungdomar har av Polisen via Twitter som medie. Denna bild är givetvis påverkad av den bild som förmedlas via andra medium och Twitter är i sammanhanget ett väldigt litet medie.
  • Identifiera vilken bild Polisen vill förmedla av sin verksamhet till allmänheten via Twitter. Är de medvetna om hur mediet fungerar och hur deras information sedan sprids?
  • Vad har egentligen Polisen rent krasst för användning av Twitter och sociala medier? Vad vill de med använingen? Bättre förtroende för Polisen hos allmänheten? En mer “rättvis” bild av deras vardagliga verksamhet då de själva skapar den bilden? Är de beredda att offra vad som helst i strävan efter att putsa den bilden?
  • Vilka analyseringsprogram finns för Twitter? Vad har de för begränsningar?
Hello world!!
Första inlägget whoppie